Polisen maktlös inför den nya grova ungdomskriminaliteten

I den senaste partiledardebatten avsattes en halvtimme av programmet åt att diskutera kriminalitet och det säger ganska mycket om vilken tyngd ämnet har idag.

Fler känner oro som en direkt följd av att skjutningarna ökar och många upplever att brotten begås av allt yngre personer. Polisen sägs stå maktlös inför den nya grova ungdomskriminaliteten. Frågan är vad som egentligen är sant och vad som är att anse som politiska och populistiska slag i luften?

Sant är att det finns en ökad hotbild. Dödsskjutningarna har ökat i Sverige och vi minns alla den rena avrättningen av den gravida läkaren i Malmö i somras. Oskyldiga drabbas som en upptrappning av våldet och våldsverkarna blir yngre. Samtidigt så ska även bilden nyanseras. Klart är att det dödliga våldet ökat - lika klart är att detta följer vissa cykler. Gäng börjar föra krig mot varandra - om narkotikamarknad, om vapen, om tobak och gällande smuggling etc - och dessa har en förmåga att eskalera och därefter lägga sig på en “normal” nivå.

Det blossar upp och det går i träda; allt enligt ungefär samma mönster. Troligt är därför att det kommer att lugna ner sig i takt med tiden och i takt med att polisen lagför medlemmar. Polisen är inte maktlös - men de har en väldigt stor utmaning framför sig.

Yngre personer får straffrabatt

Den nya grova ungdomskriminaliteten då? Här finns det några anledningar till varför en ökning skett gällande våldsamma brott begångna av yngre människor. En anledning handlar om att en yngre person riskerar mindre i samband med ett brott i Sverige.

Vi har straffrabatt och den innebär att man ger lindrigare straff till personer under 21 år. Det ger man av den enkla anledningen att man anser att rehabilitering är den bästa lösningen för att bromsa upp en oroande utveckling. Unga människor är formbara och för att förhindra att en sådan faller djupare in en grövre kriminalitet så ger man - via straffrabatt - en andra chans.

Det finns väldigt många starka argument som talar till förmån för denna modell - forskning visar att man genom systemet kan minska risken för återfall. Placerar en ung människa i fängelse under en längre tid så kan detta leda till uppgivenhet, känslor av hämnd och ren hopplöshet - man tror sig vara förlorad och fortsätter därför att begå brott.

Kan straffrabatten utnyttjas?

Naturligtvis finns även starka skäl emot straffrabatten. Den kan nämligen utnyttjas och detta har visat sig vara vanligt i samband med dessa gängkonflikter. Yngre får agera rena hantlangare i mord och våld av den enkla anledningen att de inte kommer att få ett lika kännbart straff som en äldre gängmedlem.

Här måste man hitta en balans och gå från fall till fall och från person till person. Man måste vidga vyerna och inse att vissa kanske befinner sig i ett läge där man måste döma hårdare straff. Det är trots allt skillnad på en snart 21-åring och en 16-åring. Den senare är mindre mogen och kan inte - i de flesta fall - fatta egna, välgrundade beslut. Något som en 20-åring däremot kan. Där handlar det i många fall om mer medvetna val. En delikat fråga för hela vårt rättsväsende, det står klart.

Lika klart står dock även följande: faktum är att ungdomskriminaliteten i stort sjunkit. Statistik från BRÅ - Brottsförebyggande Rådet - visar att snatterier, stölder, skadegörelse och våld mellan ungdomar minskat något. Det bör man ta med sig och vara medveten om. Det stora andelen ungdomar sköter sig bättre nu än förr. Det handlar om enstaka individer som väljer brottets bana.

Hur ska man förhindra den grova ungdomskriminaliteten?

I en tid då många politiker tävlar om vem som kan vråla -Strängare Straff- högst så måste man även se till andra åtgärder som kan fungera i syfte att bromsa den grövre kriminaliteten hos ungdomar. Att agera preventivt och satsa hårdare på utbildning, skola och omsorg. Det är ingen slump att vissa områden är mer drabbade av brott än andra.

Ofta finns tydliga samband med hur skolor och andra viktiga behov ser ut just där. Föder man hopplöshet så blir det hopplöst. Ger man hopp - via kunnig personal, bra pedagoger och större satsningar i skolorna - även i extra utsatta områden så skapar man också en väg till en bättre framtid.