Information om belastningsregistret

Om man döms för ett brott så hamnar man belastningsregistret. Här berättar vi lite om hur det fungerar.

Belastningsregistret innehåller information om personer som dömts för brott. Den som varit misstänkt för brott och sedan fått en förundersökning nedlagd hamnar alltså inte i belastningsregistret.

Uppgifter i belastningsregistret inte kvar för alltid

Uppgifter i belastningsregistret blir inte kvar för alltid. De rensas efter mellan fem eller tio år – i de fall där inget nytt brott begås. Flera myndigheter har direktåtkomst till belastningsregistret, bland annat Polisen, Skatteverket, Tullverket, allmänna domstolar med flera. Dessutom har ett antal myndigheter och även företag rätt till uppgifter ur registret i vissa sammanhang, exempelvis vid myndighetsutövning eller för säkerhetskontroller. Ska man arbeta inom barnomsorg eller förskola kan man i vissa fall behöva uppvisa eventuella utdrag ur belastningsregistret.

Patientsäkerhetsutredningen föreslår dessutom att Socialstyrelsen samt hälso- och sjukvård ska få tillgång till vissa uppgifter ur registret innan man utfärdar yrkeslegitimationer och vid nyanställningar.

Rätt att begära ut egna uppgifter

Alla enskilda privatpersoner har rätt att begära ut sina egna uppgifter ur registret.

I belastningsregistret samlas uppgifter om alla som dömts för brott, inklusive strafförelägganden. Det kan exempelvis handla om en fortkörningsböter som utdelats på platsen och accepteras av föraren omedelbart. Andra uppgifter som registreras är exempelvis om man belagts med besöksförbud.

Uppgifter om domar som lett till fängelsestraff tas bort tio år efter frigivning, handlar det bara om bötesstraff så tas uppgifterna bort efter fem år. Om personen i fråga begår nya brott så kan uppgifterna ligga kvar längre.

Misstankeregister

Det finns även ett misstankeregister. Det omfattar personer som är skäligen misstänkta för brott i brottsbalken eller andra brott som kan ge fängelse. Det har alltså förekommit i en förundersökning. Dessa uppgifter tas bort om förundersökningen läggs ned.

Det särskilda spårregistret innehåller säkrade DNA-spår från brottsplatser där gärningsmannen ej är funnen. Detta register är gör det möjligt att klara upp brott i framtiden med hjälp av DNA. Dessa uppgifter kan kvarstå i högst 30 år.

Så här fort tas olika uppgifter bort ur belastningsregistret:

Efter tre år:

• Straffvarning, om personen var under 18 år vid tidpunkten för brottet.

Efter fem år:

• Penningböter, dagsböter, tillträdesförbud, villkorlig dom om personen var under 18 år vid brottstidpunkten. Med mera.

Tio år efter dom och beslut:

• Villkorlig dom, åtalsunderlåtelse om personen var under 18 år vid brottstidpunkten, skyddstillsyn med mera.

Tio år efter det att straffet har avtjänats:

• Fängelse eller förvandlingsstraff för böter (10 år efter frigivning)

• Sluten ungdomsvård (10 år efter att påföljden helt verkställts)

• Rättspsykiatrisk vård (10 år efter utskrivning)