När du är misstänkt för brott
Är du misstänkt för brott och behöver hjälp kring hur du ska gå vidare? Vi hjälper dig som misstänks ha begått ett brott. Om du har rätt till en offentlig försvarare kan du önska att få oss som din advokat, annars är du välkommen att anlita oss privat. Ring eller kontakta oss via kontaktformuläret här på sidan så går vi igenom ditt fall och ger dig ett förslag på hur vi bäst går vidare därifrån.
Din rätt till offentlig försvarare
Den som misstänks ha begått ett allvarligt brott, det vill säga ett brott som har fängelse på straffskalan, har i regel rätt till en offentlig försvarare. En offentlig försvarare är en advokat som betalas av staten. Om du frikänns behöver du inte betala någonting. Däremot om du fälls för brottet kan du dömas till att betala en del av eller hela statens kostnad för din offentliga försvarare.
Din försvarsadvokat finns med dig alla steg som rör ditt brottmål, kan hjälpa dig att ta fram bevisföring som talar för din sak och ledsagar dig vid förhör. Advokaten är även med vid rättegången samt kan hjälpa dig att överklaga domen efteråt.
Vid brott som endast har böter på straffskalan har du i regel inte rätt till en offentlig försvarare. Däremot har du rätt att anlita en privat försvarsadvokat som för din talan. Kostnaden får du själv stå för. I somliga fall kan din hemförsäkring ge dig rättshjälp, men detta är något du bör kontrollera med ditt försäkringsbolag för att få reda på vilka kostnader de täcker. Hör av dig till oss så hjälper vi dig att ta reda på just dina omständigheter.
För samtliga brott där du riskerar mer än några få tusen kronor i böter (till exempel en mindre trafikförseelse) rekommenderar vi att du anlitar en försvarsadvokat. Det är viktigt att du företräds i rätten av någon som har djupgående juridiska kunskaper och kan framlägga argument och bevis korrekt.
Vad händer när jag är misstänkt för brott?
När du misstänks för ett brott görs en polisanmälan. Denna kan göras av en utomstående person som har utsatts för eller sett ett brott eller direkt av en polis som har gripit dig i samband med ett pågående brott.
När en polisanmälan har gjorts måste polisen ha skäl att tro att ett brott har inträffat innan de kallar dig till ett förhör. Stationsbefäl eller förundersökningsledare på polisstationen gör denna första avvägning. Om det finns skäl att tro att ett brott verkligen har inträffat inleds en förundersökning. Om du tas av polisen direkt i samband med ett brott kan du föras direkt till polisstationen och får där vänta på ett beslut från åklagare gällande om du skall anhållas.
Vi rekommenderar att du tar kontakt med oss redan i detta skede för att ständigt ha en kunnig advokat vid din sida som ser till att varje steg i din process går rätt till.
Förundersökning och brottsutredning
Om åklagare eller polisen tar beslutet att en brottsutredning (en så kallad förundersökning) skall inledas utses en förundersökningsledare som antingen kan vara en polis eller en åklagare, beroende på brottets art. En förundersökning skall alltid göras objektivt, oavsett om polis eller åklagare anser att det är mycket sannolikt att just du har utfört ett brott. Enligt svensk rätt är du oskyldig fram till att motsatsen har bevisats.
Vid förundersökningen tas bevis tillvara, både sådana som kan vara till nackdel för den misstänkte men även sådana som kan bevisa en persons oskuld i frågan. Om det saknas tillräckliga bevis för att gå vidare kan brottsutredningen läggas ner redan i detta skede.
Finns det tillräckligt med bevis eller uppslag för spaning fortsätter man utredningen och samlar bevis i frågan som läggs till i ett förundersökningsprotokoll. Om åklagaren ser att det finns bevis nog för att ett brott är begånget lämnas en stämningsansökan in till tingsrätten. Om man anser att brottet är ringa och kan regleras utanför domstol kan istället ett strafföreläggande utskrivas, förutsatt att brottet erkänns. Det betyder att den som har begått brottet åläggs att betala en bötessumma.
Detta händer när du kallas till förhör
Innan polisen kallar en misstänkt till förhör har man i normalfallet redan genomfört förhör med den som som har utsatts för brottet (målsägande) samt eventuellt med vittnen till brottet. De samlar även teknisk bevisning som du kan komma att få frågor om. Polisen kallar dig till förhör via brev, telefon eller sms och du får i kallelsen information kring om du har rätt till en offentlig försvarare. Du har rätt att själv önska vem du vill ha som din offentliga försvarare. Välkommen att kontakta oss så ger vi dig vidare information kring hur du går tillväga.
Det är viktigt att du dyker upp till det förhör du har kallats till. Om du skulle utebli efter ett andra kontaktförsök kan polisen hämta upp dig och föra dig till förhör. Du har rätt att ha din advokat närvarande vid förhöret.
Under förhöret får du information om brottsmisstanke och möjlighet att berätta din sida av vad som har hänt. Du får möjlighet att ge din inställning till brottsmisstanken, det vill säga erkänna om du är skyldig eller förklara dig oskyldig. Vi rekommenderar att du pratar med din advokat inför ett förhör för att veta hur du bäst bör förhålla dig till de frågor som ställs.
Om det handlar om ett grovt brott kan åklagare besluta att du skall anhållas efter förhöret, till exempel om man befarar att du skall fly, utföra ytterligare brott eller förstöra den pågående utredningen. Annars brukar du vara fri att gå, men måste vara anträffbar för eventuella ytterligare förhör.
Anhållande och häktning
Om det beslutas att du skall anhållas kommer du att hamna i en häktescell. Du är skyddad av sekretesslagstiftning så endast polisen och din advokat vet om var du befinner dig. Om du önskar kan du i normalfallet få möjlighet att informera din arbetsgivare och dina anhöriga om situationen. Åklagaren kan komma att besluta att du får restriktioner gällande kommunikation med omvärlden för att brottsutredningen inte skall påverkas. Till exempel kan du få förbud mot att konsumera medier såsom TV, radio och internet och du kan även få besöksförbud.
Om du anhålls måste en åklagare ta ett beslut inom högst tre dagar om att begära dig häktad, varpå tingsrätten vid en häktningsförhandling bedömer om bevisningen är tillräcklig för fortsatt inlåsning. Därefter har åklagaren 14 dagar på sig att sammanställa ett förundersökningsprotokoll. Om det inte är möjligt att få fram tillräckliga bevis på den tiden, till exempel för att man väntar på svar från en forensisk undersökning, måste en omhäktningsförhandling ske.
Om det inte finns skäl att anta att du kan komma att fly, begå ytterligare brott eller sabotera utredningen kan du komma att släppas ur häktet i väntan på huvudförhandlingen i domstol. Om det gäller ett grövre brott kan man dock komma att behålla dig kvar i häktet under hela tiden fram till huvudförhandlingen, vilket kan vara en mycket lång period. Som advokater bistår vi dig här och yrkar givetvis för att du skall få vänta på domstolsprocessen utanför häktet om vi ser att du hålls i förvar utan att det finns skäl som är starka nog för detta.
Nästa steg är själva domstolsprocessen som du kan läsa mer om på denna sida.
Vänd dig till oss om du är misstänkt för brott och behöver en kunnig försvarsadvokat vid din sida.
BLOGG
I bloggen kommer du att kunna läsa om det mesta som har med juridik att göra. Förklaringar av juridiska begrepp, aktuell brottsstatistik och även rapportering om intressanta brottmål. Artiklarna i bloggen skrivs inte av Salmi & Partners utan levereras av en extern part.
Sida 2
Knivlagen | Innehav av kniv
8 Feb 2021
Information om knivlagen (lagen om förbud gällande knivar och andra farliga föremål) Här berättar vi lite om knivlagen och när man som misstänkt för brott mot den kan tänkas bli dömd. Lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål är vad som i dagligt tal refereras till som knivlagen. Den förbjuder knivar och andra [...]
Resning av dom som vunnit laga kraft
24 Nov 2020
Här berättar vi vad resning innebär – det vill säga att ändra en dom som redan vunnit lag kraft. Vad innebär det att en dom har vunnit laga kraft? När en dom vunnit laga kraft innebär det att förundersökningen om den aktuella brottsligheten tar slut på ett definitivt sätt. När detta har skett får alltså [...]
Får polisen utföra kroppsvisitation utan att ange orsak?
12 Oct 2020
Får polisen utföra en kroppsvisitation utan att ange orsak? Nej, en polis kan inte utföra en kroppsvisitation utan att ange orsak. Om detta sker så strider det mot grundlagen - 2 Kap 6 § Regeringsformen - som grundar sig på en mänsklig rättighet som skydd mot påtvingade kroppsliga övergrepp. Därmed inte sagt att en polis [...]
Skillnaden mellan ringa misshandel och misshandel
9 Aug 2020
Vad är skillnaden mellan ringa misshandel och misshandel? Det finns flera gradindelningar vad gäller misshandelsbrott. Utöver de ovan nämnda så finns även grov misshandel och synnerligen grov misshandel med i straffskalan. Hur ser gränserna ut dem emellan och hur ser påföljden ut om man döms för något av dessa brott? Vi tittar lite närmare på [...]
Operation Rimfrost läggs ner
29 Jun 2020
Den femtonde juni lade polisen ner den beryktade och omfattande operationen Rimfrost. Operation Rimfrost skapades med ett tydligt syfte: att minska på antalet skjutningar- och sprängningar i vissa regioner i Sverige. Operation Rimfrost startade efter att en femtonårig pojke skjutits till döds mitt på Möllevångstorget i Malmö. En dödsskjutning som skapade stor oro bland invånarna [...]
Polisen maktlös inför den nya grova ungdomskriminaliteten
23 Oct 2019
I den senaste partiledardebatten avsattes en halvtimme av programmet åt att diskutera kriminalitet och det säger ganska mycket om vilken tyngd ämnet har idag. Fler känner oro som en direkt följd av att skjutningarna ökar och många upplever att brotten begås av allt yngre personer. Polisen sägs stå maktlös inför den nya grova ungdomskriminaliteten. Frågan [...]
Misstänkt för brott | Slopad straffrabatt för unga myndiga
28 May 2019
I december 2018 publicerades ett pressmeddelande på regeringens hemsida gällande en utredning om slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85). Ungdomsreduktionsutredningen har haft i uppdrag att ta fram ett betänkande gällande särbehandlingen av lagöverträdare i åldern 18-20 år som hittills har fått lindrigare domar än andra myndiga, med utgångspunkt i deras unga ålder och mognadsgrad. [...]